Fler färjor på söder

Emelie ska köra in i Mälaren

Många pratar om att kollektivtrafik på vatten borde vara en självklarhet i stad som Stockholm. Vidlyftiga och omfattande planer har presenterats av bland annat Miljöpartiet. Planer och önskedrömmar i all ära men jag tror att det är bättre att bygga vidare på vad vi redan har av lyckad båttrafik i Stockholm. Hammarby Sjöstad har en färja, Emelie som går i skytteltrafik över Hammarby Kanal. Den har blivit en succé som ger viktiga impulser. Redan idag går en del turer vidare till Nybroplan. Jag föreslår att nya turer går in i Mälaren, lägger till vid Liljeholmskajen och fotsätter bort mot Kungsholmen och det nya området vid Hornsberg. När Spårväg City är utbyggd västerut kan man lätt byta mot spårväg. Det blir en motsvarighet till Gåshaga på Lidingö! En annan dragning på lite kortare sikt är att färjan rundar Södermalm, korsar Riddarfjärden och lägger till vid Stadshuskajen. På så sätt kan man koppla ihop Västra City med Södermalm sjövägen.

På torsdag den 2 september äger ett öppet möte rum i Luma biblioteket i Södra Hammarbyhamnen om hur denna jordnära (sjönära) idé kan förverkligas. Inbjuden talare är Björn Sylvén känd stockholmsexpert.

Adress: Luma bibliotek Ljusslingan 17
kl 17.30-20.00
Välkomna

Spårväg City invigd!

Många väntade på sin tur att ta spårvagnen i city igen efter 40 år!

Visst är hon flott

Ricard Starco en förkämpe för tillgänglighet är nöjd

Stoppknapp och högtalare intill

Clair, nyanställd konduktör ombord i sin fina uniform

Många förväntansfulla stockholmare hade samlats för att ta en premiärtur med Spårväg City. Under skynket doldes en skönhet i svart och guld, en riktig limousine. Designen är framröstad av stockholmarna själva och för utformningen står designfirman Essen.http://essen.se/ Det svarta i kombination med guldmetallic ger ett sobert intryck som rimmar fint med Stockholms stadsmiljö. Ombord gladde sig Ricard Starco i sin permobil över den smidiga inpasseringen och möjligheten att via en högtalare kunna kommunicera med föraren. Utrymmet att svänga är betydligt bättre än i en buss och avståndet mellan perrong och plattform är minimal. Perfekt för rullstolar, barnvagnar och annat på hjul. Förutom att Spårväg city tar tre gånger så många passagerare som gamla 47:an som går sin sista tur måndagsnatt har spårvagnen hög komfort, och är mindre ryckig än en buss. Det allra bästa är kanske ändå konduktörerna som finns ombord. Man kan betala med alla sorters SL-biljetter. Remsa, SMS-biljett, SL-accesskort och kontant vilket varit ett krav från Stockholms Spårvägar http://www.ss.se/om som är entreprenörer och kör den nya banan ut till Waldermarsudde. Bombardier heter bolaget som tillverkat spårvagnarna. Stockholm är hemmaplan för företaget som också tillverkat våra tunnelbanetåg.http://www.bombardier.com/en/corporate

Alla pratar om södermalm

Swedenborgs lustgård, Skansen

Söder är på allas läppar. I helgen valtalade både Sahlin och Reinfeldt här och i Svenska Dagbladets söndagsbilaga skriver http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/gront-samvete_5135045.svd#tw_link_widget om Miljöpartiets framgångar i stadsdelen. Klichéerna om stadsdelen staplas på hög och för en gammal söderbo som jag klingar det falskt när någon försöker klistra etiketter på Stockholms mest blandade stadsdel. Anledningen till att söder är så populärt handlar om mångfald, kultur och historia. Jag bor i Maria församling, söders äldsta. Varje dag vandrar jag på gator som Swedenborg, Polhem och Bellman var bekanta med. Södermalm är föränderligt och har lätt för att haka på trender, så är det när många olika människor bor på liten yta. Men stadsdelen är också beständig. En stadsdel som bevarat så mycket av sin historia, blir tillåtande och tolerant. Var och en av oss hittar sina egna identifieringsobjekt. Jag tänker ofta på Emmanuel Swedenborg och hans stora egendom vid Hornsgatan. Lusthuset finns på Skansen, det är allt som är bevarat av Malmgården men fortfarande präglas Hornsgatan av den store mystikern och hans byst finns att beskåda på Mariatorget.

Hur trygga är HBTpersoner i kollektivtrafiken? -seminarium på Pride

Ulrika Westerlund RFSL, Kent Martin och Göran Gunnarsson SL

Regnet forsade ner  över Sergels torg och åskan mullrade olycksbådande men uppslutningen var ändå stor i Pride-house/Kulturhuset när frågan om tryggheten för HBT-personer i kollektivtrafiken debatterades. RFSLs ordförande Ulrika Westerlund kunde berätta att av de mest otrygga platserna i samhället kommer kollektivtrafiken på tredje plats i Stockholm. "Här konfronteras man med intoleranta människor och många kännner sig utsatta" berättade Ulrika. Samtidigt kunde hon intyga att SLs flaggning med Pride-flaggan på bussarna betyder oerhört mycket och bidrar till att etablera Pride-festivalen som ett verkligt Stockholms-evenemang. Göran Gunnarsson vd på SL menade att flaggorna signalerar att SL verkar för mångfald i praktiken, det är inte bara en läpparnas bekännelse. Nästa år hoppas Pridearrangörerna att vi kan få ett SL-accesskort i pridefärgerna. Jag håller med, visst vore det läckert om Viktoria och Daniel som pryder ett SL-kort kunde få sällskap av ett Pridepar!

Lärlingar bra för Stockholms kollektivtrafik

Fp-ledarens utspel om storskalig satsning på fler lärlingsplatser är oerhört välkommen. Många anser att det gamla lärlingssystemet där en ung person fick lära sig ett yrke gradvis genom att gå vid sidan om en äldre kollega hade många fördelar. För Sverige med EU:s högsta siffror för ungdomsarbetslöshet är detta inte en dag för tidigt. Danmark och Tyskland tillämpar sedan länge lärlingssystemet. Även fack och arbetsgivare är positiva. Regeringens utredare LO-ekonomen Irene Wennemo har utrett frågan på ett sätt som bekräftar samstämmigheten.
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/fp-vill-ha-larlingsmiljard-1.1114041

Industristaden Stockholm återuppstår

Depån i Gubbängen (bild Alexandra Birk)

Depån i Lunda

Hur passar då systemet in i storstaden Stockholm? Här dominerar tjänstesektorn och lärlingar brukar man koppla samman med verkstadsindustri och hantverk. Men faktum är att industristaden Stockholm är på väg att göra comeback. Fast nu handlar det om service och underhåll. Samma svetsare, fräsare och plåtslagare som förr tillverkade verktyg och industriprodukter arbetar idag med att laga och reparera fordon och anläggningar för exempelvis kollektivtrafik. På en rundresa i Stockholmsområdet fick jag tillfälle att se vilken enorm expansion som vi är inne i. Det byggs depåer, alltså verkstäder och garage för bussar, tunnelbanetåg och spårvagnar överallt. Marken är inte lätt att uppbringa men i de flesta fall kan man utnyttja redan exploaterad mark. Det är en ny generation verkstäder vi ser ta form. I Lunda driver bussbolaget Nobina en helt miljöcertifierad verksamhet för bussar som imponerade stort. I Gubbängen byggs ett garage för 92 ledbussar som ska drivas med biogas. Man har använt miljövänliga material som limträbalkar, bergvärme och solceller svarar för elproduktionen. I Ulvsunda pågår marksanering efter en äldre anläggning för att bereda plats åt en verkstad som ska serva de nya vagnarna på Tvärbana Norr. Aktiviteten är febril och snart kommer hundratals yrkesmän och yrkeskvinnor ha sin sysselsättning här. Arbetet kommer att bedrivas i skift, vilket vi resenärer kan vara glada åt. Bussar och tåg som går sönder måste fort ut i trafik igen så att inte turtätheten minskar på grund av det som brukar benämnas som "vagnfel, dörrfel eller signalfel". De lärlingar som kan få sin yrkesutbildning här i framtiden, tack vare lärlingsmiljarden kommer att bli mekaniker av olika slag. Dessutom blir de specialister inom elektronik eftersom alla fordon är fulla av det.

En glad nyhet!

Svenskarna blir allt mer positiva till invandrare, det konstaterar statsvetaren Marie Demker i en stor artikel på DN-debatt på måndagen http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare-1.1110166 Ett av skälen utvecklade hon senare samma kväll i SVT:s Nyheter. Svenskarna blir allt mer urbana. I storstäderna utvecklas en livsstil som är mer öppen för andra kulturer. Storstaden är en kreativ miljö där pluralism är självklar. De unga som reser mycket och är stora användare av internet går i bräschen för denna trend. En annan förklaring kan också vara att storstadsborna märkt att invandring inte minskar arbetstillfällena, snarare motsatsen. Tjänstesektorn, den som många lever av och drar nytta av i sin vardag har vuxit jämsides med invandringen. Invandringen till storstäderna har alltså utvecklat städerna och gjort dem bättre att leva i. Det här är också en debatt som pågått länge i USA, den stora magneten för invandring i världen. Berkeleyekonomen David Card har visat att delstater med mycket invandring är mer välmående än de som saknar invandring. I en studie på 90-talet visade han att USA:s lägsta medelinkomster fanns i Mississippi, en delstat utan någon nämnvärd invandring. Medan en delstat som New York med många invandrare hade högre löner. Slutsatserna fick ökad tyngd i en klassiske studie av en stor flyktinginvandring till Miami från Kuba som ägde rum 1980. Card kunde visa att effekten av 125 000 nya båtflyktingar var ökade löner för de sämst betalda svarta arbetarna i Miami. Den gamla rädslan för "att de tar våra jobb" har alltså fått allt mindre grogrund. Kanske är det denna effekt som slår igenom på de förändrade svenska attityderna? Läs även DN:s ledare idag. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/framtidsvagrarna-1.1110810

Cyklister blir till kritisk massa

Cykeldemonstration på Union Square

Svd har i två artiklar kartlagt cyklingen i Stockholm. Man slår fast att ambitionsnivån och kunskapen om cyklisternas behov har ökat i samtliga partier. Det avspeglas i partiernas valprogram där alla har olika förbättringar att föreslå. Det här är oerhört glädjande och visar att antalet cyklister har nått vad man brukar kalla "en kritisk massa" som inte kan ignoreras. Vad blir nästa steg? Jag tror att många städer runt om i världen kommer att inse att cyklister, fotgängare och kollektivresenärer är stadens huvudpersoner. Det här är en global trend. Privatbilister hör inte hemma i den täta kvartersstaden. Den tiden är förbi när vi anpassade staden efter bilarna. Nu gäller det motsatta, att anpassa staden efter de oskyddade trafikanterna. Cyklisterna måste få en större del av gatan. Det råder så allvarlig trängsel på cykelbanorna att det går ut över fotgängarna som också behöver mer utrymme. Man måste omdefinera gatans roll och inse att cyklister också är trafikanter med rätt till gaturummet. När jag bodde i New York sommaren 2006 pågick manifestationer, så kallade "critical mass demonstrations" varje månad. Man samlades på Union Square i närheten av Greenwich Village, tutade i horn och ringde i cykelklockor för att visa att man utgjorde en trafikantgrupp att räkna med. I Stockholm behövs inte några demonstrationer av det slaget. Varje dag utgör en formidabel uppvisning av cyklingens ökade betydelse för kommunikationerna i vår stad. Det är redan ett faktum att det finns en politisk kraft i de karavaner av cyklister som intar gatorna dagligen.http://www.svd.se/stockholm/nyheter/partier-tavlar-om-cyklisterna_4758181.svd

Nya Karolinska får inte bli en kvarnsten runt landstingets hals

Finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd utvecklar på Brännpunkt i Svd varför vi i alliansen vill att ett fristående konsortium ska ta ansvar för bygget och driften för det nya sjukhuset. Erfarenheterna i Sverige av stora byggprojekt talar sitt tydliga språk. Hallandsåsen, Citybanan och Norra Länken alla är projekt där skattebetalarna fått fördubblade kostnader mot ursprunglig kalkyl. En viktig uppgift för oss folkvalda är att modernisera samhället och förbättra infrastruktur utan att detta går ut över kommande generationers möjlighet att göra sina egna prioriteringar. Om vi intecknar framtida utrymme för satsningar på grund av skenande kostnader idag, vilken reell frihet har då morgondagens politiker? Läs Catharina Elmsäter-Svärds inlägg här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/elmsater-svard-forsvarar-nya-karolinska_4747905.svd

På DN-debatt går Ilija Batlijan till generalangrepp mot OPS-lösningen. Han tycks mena att de som skött affären är jubelidioter som låtit sig luras av slemma byggare. Sifferxersisen övertygar inte. I det sekretessbelagda material som alla ordinarie ledamöter fått tillgång till framgår tydligt och klart villkor som är rimliga. Om det är som Batlijan påstår är vi alla grundlurade och han ensam har genomskådat bluffen. Detta känns varken övertygande eller trovärdigt. Mer troligt är att landstingrådet i opposition försöker hitta en en valfråga där han i kraft av sin förmenta forskarbakgrund kan känna sig trygg i debatten och hitta ett överläge. Att bolla med siffror ger ett övertag. Genomskådar man taktiken är kejsaren naken. Jag litar mer på det gedigna arbeta som man presenterat för oss folkvalda än de överdrifter som Batlijan basunerar ut i DN. http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia-1.1108827

Nya Karolinska sparar pengar åt skattebetalarna

NYA KAROLINSKA I SOLNA

Oppositionen i Stockholms Läns Landsting ledda av det nya hungriga finanslandstingsrådet i opposition Illija Batljan (s) letar efter angreppspunkter. Nu senast är det byggandet av det Nya Karolinska sjukhuset som ifrågasätts. Landstingsfullmäktige debatterade finansieringen under många timmar förra måndagen. Se debatten på Landstingets hemsida http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=1457 Till allas häpnad hade det förra kommunalrådet från Nynäshamn egna hopsnickrade siffror på vad bygget skulle kosta. Från sin södra utpost var han helt klar över att Landstinget själv skulle kunna finansiera och bygga detta nya forskningssjukhus till ett bättre pris än det projektbolag som fått uppdraget. Tillåt mig tvivla! Finns det något vanligare än att byggprojekt ränner iväg och tar längre tid än beräknat? Allt som oftast är det beställarna, i detta fall landstinget som får stå för fördyringarna. OPS är en samarbetsform där en offentlig uppdragsgivare låter en privat utförare ta hela risken med fördyringar och fördröjningar. I gengäld får skattebetalarna ett fast överblickbart pris som man betalar årligen i form av en avgäld. För framtiden betyder det att stockholmarna och deras folkvalda kan förutse kostnaderna för bygget under hela processen. Inga tråkiga överraskningar när ett nytt styre ska presentera sin budget alltså. Tillvaron är full av risker som vi inte kan förutspå men att ett bygge i offentlig regi sällan eller aldrig håller budgeten är ingen nyhet. I Svd idag påstås att Skanska fick uppdraget utan konkurrens från andra byggbolag. Sanningen är den att 48 stora bolag fanns med från början, men alla kastade in handduken efter att granskat de tuffa villkor som landstinget uppställt. Bara Skanska klarade att presentera ett koncept som höll ända fram till avtalet var slutförhandlat. Att Skanska också kunde visa att man klarade att få kontraktet trots finanskrisen borgar för ytterligare stabilitet under byggandet, länk till artikeln här http://www.svd.se/stockholm/nyheter/noll-konkurrens-nar-skanska-fick-bygget_4741851.svd

Högt spårtempo i Stockholm

 Snart är den här!

Foto: HåkanTrapp (Stockholmskällan)

Det är synd om socialdemokraterna i Stockholm. Det ena spårvägsförslaget efter det andra ser dagens ljus, miljöpartiet hänger på, men sossarna surar och tycker att det mesta är fel. På SLs senaste sammanträde reserverade sig Lars Dahlberg och övriga s-representanter mot förslaget att förlänga Tvärbanan till Slussen via Folkungagatan med argumentet att den skulle inkräkta på buss- och cykeltrafiken. Det är nästan skrattretande att sossarna som har en historia av att motarbeta alla cykelbanor nu försöker låtsas att man är cyklisternas bästa vän. Undrar hur många som går på den helomvändningen. Den enda buss som trafikerar Folkungagatans öster om Renstjernas gata är 53:an och den kommer inte att ha några problem att samsas med en ny spårväg som viker av mot Slussen. Man kritiserar också Spårväg City och menar att hanteringen "riskerar SL:s rykte och spårvägens framtid". Här kan det vara på sin plats att påminna om att socialdemokraterna från första början kritiserat förlängningen av Djurgårdslinjen till Sergels Torg. Att Djurgårdens alla intressenter, Nordiska museet, Skansen och Gröna Lund välkomnar den nya linjen är inget som (s) tagit intryck av. Hur insnöad kan man vara? Stockholmarna lever i allt högre grad av tjänstesektorn, det är väl klart att nöjesmål som Djurgården måste ha bra kommunikationer. Buss 47 sniglar sig fram på Strandvägen och förslår inte alls. Moderna spårvagnar kommer att göra susen! Dessutom är de tillgängliga med direktinsteg från gatan så att rullstolar och barnvagnar bara kan glida ombord. Det blir en standardhöjning som heter duga. En spårvagn rynmmer 240 personer och ersätter tre röda bussar av 47:ans typ.

Slussen med kollektivtrafiken i centrum

Stockholms Stadsmuseum, Stockholmskällan 

Utsikt från Slussen med Järnvågen mot Saltsjön, J.F Julin

1798-1843

Jag är söderbo och har under hela mitt liv njutit av vyn som öppnar sig från Hornsgatan i jämnhöjd med Maria Kyrka. Redan därifrån ser man Bredablick på Skansen! Slussen är en trafikapparat med vidunderligt utsikt. Den är och kommer alltid att vara en knutpunkt för kommunikation i alla väderstreck. Allra störst är kollektivtrafiken. Sjuhundratusen resenärer använder sig av Slussens olika färdmedel varje dag. I jämförelse med de nittiotusen bilister som kör igenom fyrklövern är det en oerhörd övervikt för kollektivtrafiken. Ändå domineras det nya Slussenförslaget av spektakulära byggprojekt och biltrafik. Det är mycket märkligt att inte kollektivtrafiken diskuteras mer. Den kommer ju bara att öka i takt med att biltrafiken minskar på grund av klimatpåverkan. Jag har förgäves försökt få upp Slussen till diskussion i SLs styrelse men hänvisas ständigt till det pågående detaljplanearbetet. Om Stockholms Stad hade haft större inflytande över SL, till exempel genom delägarskap i bolaget hade troligen kollektivtrafiken fått väga tyngre än idag. SL håller låg profil och nöjer sig bara med att bevaka att Saltsjöbanan får en ny terminal i Katarinaberget. Stadsbildsfrågorna är bortkopplade från kollektivtrafikens utformning och det utvalda förslaget koncentrerar sig på att samla vägtrafiken till en bred motorvägsöverfart. Varför planeras för tiotusentals bilar i en medeltida stadskärna när man säger sig vilja verka för att biltrafiken ska flytta ut från innerstaden? Det nya Slussen borde sätta kollektivtrafiken i centrum och planera för genomgående spårvägstrafik. En stor del av resenärerna från Värmdö och Nacka kommer att vara mycket mer betjänta av spårvägslinjer som passerar Slussen vidare mot resmål i innerstaden. De byten mellan olika resslag som många tvingas till idag är ett nödvändigt ont som borde försvinna. Förslaget saknar en långsiktig strategi för kollektivtrafikförsörjningen. Istället tycks planeringen vara styrd av motorintressen som utgår från att singelkörandet med en beläggning på 1,1 personer i femsitsiga personbilar kommer att fortsätta. Hur förlegat känns inte det 2010.

Fakta om kollektivtrafiken på Slussen en vanlig vardag

• 121 000 stiger på t-banan
• 121 000 stiger av t-banan
• 50 000 passerar Slussen med buss
• 84 000 stiger av eller på en buss (inklusive Nacka Värmdö)
• 18 000 stiger av eller på Saltsjöbanan
• 2 miljoner tar Djurgårdsfärjan (per år)
• 25 000 cyklister passerar Slussen
• 30 000 gående passerar Slussgraven
• 90 000 bilister (inklusive passagerare)

Vem kan förneka att Slussen även i framtiden kommer att vara en av Stockholms främsta trafikknutpunkter?

Spårväg City inte i vägen för Spårväg Syd

Det våras för spårvägar i Stockholm och just nu är hela Hamngatan uppgrävd. De flesta jag träffar är väldigt positiva till den nya linjen som ska avlasta 47:ans buss och göra det bekvämt att åka kollektivt till Djurgården, Sveriges mest besökta turistmål. Varje år görs 10 miljoner besök där. Att SL ska satsa på att bygga en ny spårlinje i innerstaden, det tycker Socialdemokraterna är trams. De tävlar om att sabla ner Spårväg City. Ett av de simplaste argument är att denna satsning skulle stå i vägen för Spårväg Syd. För mig som är positiv till nya spår, både i innerstan och i förorten är det viktigt att bemöta dessa tokiga påståenden.

Spårväg Syd är 18 km lång och syftar till att knyta ihop Skärholmen med Flemmingsberg och skapa en tvärförbindelse mellan tunnelbanans röda linje och pendeltågen. Kostnaden är beräknad till 3 miljarder. För att Spårväg Syd ska vara samhällsekonomiskt motiverad krävs att minst 22 000 lägenheter och 17 000 arbetsplatser tillkommer i söderort. Det sker successivt och särskilt Stockholms Stad bygger mycket genom sin satsning på söderort. Läs mer i DN från den 18 mars http://www.dn.se/sthlm/ingen-vet-om-sparvag-syd-kan-bli-verklighet-1.1063137 Spårväg syd kommer säkert att bli samma succé som Tvärbanan som idag har 45 000 resenärer. Ny spårtrafik skapar sin egen efterfrågan.

Hur är det då med Spårväg City? Den etapp som (S) hånar och kallar NK-expressen ska ersätta buss 47 som har 5 miljoner resenärer per år. Sträckan vi talar om mellan Norrmalmstorg och Sergels Torg är ca 800 meter. Vi vet alla att trängseln ombord på 47:an är olidlig. Genomsnittshastigheten på Hamngatan ligger på mellan 10-12km/timme. Spårväg City är ett framkomlighetsprojekt som syftar till att avlasta en busslinje som nått kapacitetstaket för länge sedan. Den ska fånga upp resenärer från pendeltåg och tunnelbanan och ge dem goda kommunikationer till ett besöksmål som bara ökar i popularitet. Kostnaderna för att anpassa de nuvarande spåren till ny modern spårtrafik, att skaffa nya vagnar och bygga en ny depå är 230 miljoner kronor. Några likheter mellan de bägge projektens ekonmi och skala finns således inte. Däremot är det lätt att försvara bägge, fastän från olika utgångspunkter. Mer om Spårväg City finns att läsa på SLs hemsida: http://sl.se/templates/Page.aspx?id=8806

Rabatterat SL-kort börjar säljas 15 mars

Foto Stockholms Spårvägsmuseum

Det var vinter även förr

Läget i trafiken verkar ha stabiliserat sig nu. Tunnelbanan går enligt turtabell och pendeltågen fungerar bra. Det beskedet fick SLs styrelse idag av sin vd Göran Gunnarsson. Beslutet att  kompensera för alla förseningar och störningar togs i bred enighet. SL-kortet blir 160 kr billigare för helt pris (690 kr) och 100 kr för reducerat pris (420kr). Sommarkortet för skolungdom som gäller juni-aug rabatteras med 100 kr, kostar idag 550. Årskortsinnehavare får presentkort motsvarande 160 kr alt 100 kr. Innehavare av studenkort kompenseras på samma sätt. Företagskunder får också kompensation i form av 160 kr/inköpt kort. För den som ska köpa nytt kort börjar försäljningen den 15 mars och slutar en månad senare. Den totala kostnaden för kompensationen hamnar på ca 50 miljoner kr, vilket styrelsen ber att få i ytterligare landstingsbidrag.

SL-kortet är en dryg kostnad för alla hushåll. En jämförelse med andra storstäder i vårt närområde kan därför vara av intresse.

Stad                                Pris
Köpenhamn                   1.629
Västra Götaland (Gbg)   1 415
Helsingfors                     1.663
Region Skåne (Malmö)   1.060
Oslo                               2.437
Reykjavik                       1.265
Stockholm                         690

Priset spelar naturligtvis sin roll för resandet men de flesta trafikanterna värderar faktiskt kvalitet, turtäthet och punktlighet allra högst.

Biljetter och taxor har sin egen historia. Jag kan därför rekommendera Spårvägsmuseets utställning "Från polett till SL Acess" Visas just nu! http://sl.se/templates/Page.aspx?id=3254

Spårväg City anläggs

Här kommer den att gå

Vad är det som pågår här? Hamngatan är delvis avstängd och i den bistra kylan pågår något som vi inte sett på länge i Stockholms innerstad. Man anlägger spår. Det är den nya spårvägen mellan Norrmalmstorg och Sergels Torg som äntligen börjar byggas. Åttahundrafemtiometer är den sträcka som ska få räls. Inte särskilt många meter kan tyckas men förlängningen kommer att få stor betydelse. Varje år har Djurgårdens attraktioner mer än 20 miljoner besökare. Alla dessa besökare trängs på 47ans buss och på Djurgårdsfärjan. Nu kommer tysta, avgasfria och kapacitetsstarka spårvagnar att ersätta busstrafiken. Det blir ett lyft i sommarvärmen. Visst känns det avlägset men när väl säsongen startar kommer de nya spårvagnarna att kunna ge skolklasser, barnfamiljer och turister en betydande standardförbättring. En modern spårvagn tar tre gånger så många resenärer som en buss. Dessutom är spårvagnen tillgänglig för funktionshindrade resenärer och det allra bästa när solen gassar, den har luftkonditionering.

Trafiknytt från SL

Färjan från Söder till Hammarby Sjöstad

Snörröjning, båttrafik på stadens vatten, säkerhet och trygghet, taxor, zongränser och trådbussar. Det blev många timmars debatt om kollektivtrafik i Landstingsfullmäktige i måndags. Vill du kolla på debatten går det bra att se och höra alla inläggen på landstingets hemsida. http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=604

Här kommer en sammanfattning:

• Båttrafik på stadens vatten. Till denna fråga ämnar jag återkomma. Men det är helt klart att moderaterna centralt bromsar en utveckling av sjötrafik på Stockholms inre vattenvägar. Fp, Kd och C är positiva. Det gäller att till en början få till stånd några fler korta skyttelfärjor som ger resenärerna en genväg. Det kan faktiskt bli en bra affär för landstinget. Djurgårdsfärjan har 2,5 miljoner passagerare per år, den ger Waxholmsbolaget mer intäkter än alla skärgårdsbåtar tillsammans.

Tunnelbanan har haft få störningar i år, även ovan jord 
• Snöröjningen har ju inte fungerat på de spår som sköts av Banverket. Många pendeltågsresenärer har drabbats. Det är problem med växlar som fryser och snö som trillar ner i växlarna från passerande tåg. Problemen är störst i Stockholm eftersom det är så många spår som går ihop här. Idag avgår ett tåg varannan minut från Stockholm Central. Isen måste hackas bort manuellt. SL har 100 personer som är ute på tunnelbanespåren. Banverket har enligt uppgift en bråkdel, och dessa ska klara hela Sverige. Tunnelbanan som till stor del går ovan jord har klarat sig relativt bra tack vare god beredskap. Mer info på SLs hemsida, http://www.sl.se/Templates/Article.aspx?id=15435
• Tryggheten i kollektivtrafiken är diskutabel. Åtminstone kvällstid och nattetid. Ett stort trygghetspaket med flera tusen kameror och ökad bevakning togs beslut om av den förra majoriteten. Tekniken har givetvis krånglat och datorerna som under en kort tid ska spara filmerna från bussar och perronger har inte funkat. Jag efterlyser en bättre analys av de olika trafikslagens trygghetsapekter. Den måste vägas in när man gör nya investeringar. Enkelt uttryckt. Spår ovanjord är att föredra framför underjordiska. Det krävs mer synlig personal ute i trafiken och bättre belysning till och från tunnelbanans stationer.
• Taxorna i SL är ett kärt ämne för debatt. Oppositionen lovar att återinföra enhetstaxan. Vi satsar i alliansen på att behålla enhetspris/månad. SL-kortet knyter ihop vårt län till en sammanhållen bo- och arbetsmarknad. Men kanske måste vi informera mer om rabatterna i vårt nuvarande taxesystem? Den så kallade "remsan" kostar 110 kr om du är pensionär. Den berättigar till 8 resor inom en zon. Debatten i fullmäktige handlade om hur flitiga resenärer har svårt att få remsan att räcka till. Jag kontrade med att flitiga resenärer borde köpa månadskort, som för en pensionär kostar 420 kr. Ett annat konstigt argument var att enstaka resor var så dyra att folk istället tog bilen. Jag tycker att systemet ska gynna dem som åker ofta. Ett sådant system gynnar dem som lämnar bilen hemma och dem som inte har någon bil. De allra flesta faktiskt.

Röda spårbussar på Långholmsbron
foto: Stockholmskällan, Håkan Trapp
• Trådbussarna försvann omärkligt från stadens gator i mitten av 60-talet. Vänsterpartiet som gått emot satsningen på City-spår pläderade varmt för en ny utredning om denna nygamla uppfinning. Flexibiliteten påstods vara trådbussens största fördel. Ja, det tycker även Handelskammaren som inser att en trådbuss med motor kan upplåta sitt körfält åt biltrafik lika gärna. Det är detta som vi slipper med spårväg. Den har absolut företräde och ger kollektivtrafiken en konkurrensfördel som bussarna helt saknar idag. Medelhastigheten för en blåbuss i rusningstid är mellan 10-15 km/timme idag. En spårvagn sitter inte fast i köer och följaktligen ökar medelhastigheten betydligt.

Snökaos skapar störningar

Det förtjänar att upprepas även om många kanske har hört och förstått. SL hyr statens spår för att köra sin pendeltågstrafik. Banverket, SL och SJ gör gemensamma kraftansträngningar för att förbättra kvaliteten i tågtrafiken i regionen. Men vad hjälper det när kung Bore slår till. Växlarna fryser och systemet med värmeledningar som ska smälta snö och is klarar inte av snömängderna. Alla trafiksystem påverkas av snökaoset även vägtrafiken får problem som bekant. De senaste dagarna har Banverket försökt glesa ut trafiken för att hinna hålla efter spåren. Det har inte varit så lyckat när massor av människor blivit kvarlämnade på perrongen. SLs vd har därför krävt att de sk insatstågen ska köras som vanligt i rusningstid. Många av pendeltågsproblemen handlar om att man inte satsat på att underhålla systemen tillräckligt. Snö i dessa mängder kommer dock skapa störningar även i den bästa av världar. När Sverige får snötäcke från Kiruna till Malmö då blir det problem, bäst att räkna med det. Några fakta om pendeln:

• 242 000 påstigande varje dag
• 51 stationer från Bålsta  i norr till Gnesta i söder
• 750 avgångar per dag
• 600 tåg passerar getingmidjan varje dygn

Är alla som bor i hyresrätt fifflare?

Vid ett seminarium om bostadspolitik och hyresregleringar som Ohlininstitutet arrangerade igår framfördes uppfattningen att stockholmarna kan delas upp i två grupper "insiders" och "outsiders". De som genom kontakter och svarta pengar kommit över en hyresrätt och de som står utanför, ungdomar, pensionärer och invandrare. Jag vänder mig kraftigt mot denna verklighetsbeskrivning. Inte för att jag inte ser systemfelen med dagens hyressystem utan för att jag vill reformera dem steg för steg. Men ska man göra det måste man få med sig de människorna som är berörda. Inte förolämpa dem och kalla dem fifflare. En mer nyanserad och historiskt sann bild av situationen just nu är att Stockholm fått en renässans och att allt fler vill bo här. Självklart är det mycket frustrerande att de yngre människor i karriären som söker sig till Stockholm finner att hyresmarknaden är stängd. Det går inte att få tag i en hyresrätt idag. Många tvingas därför att ta lån och köpa sig en bostadsrätt istället. Den enkla logiken som sedan tillämpas på vad man upplever som en orättvis ordning är att kräva marknadshyror. Problemet är att det skulle innebära att massor av människor tvingades flytta från sina "orättfärdigt förtjänade" hyresrätter. En sådan operation kan man naturligtvis inte genomföra över en natt. De reformer som regeringen nu genomför innebär att de kommunala bostadsbolagen inte längre blir hyresledande och att ägarlägenheter införs som en ny form av upplåtelseform. Det är två steg som kommer att göra hyresmarknaden i Stockholm mycket mer diversifierad och rörlig. De unga män som ledde diskussionen på Ohlininstituet menade att de svaga var förlorare i dagens system. Jag menar att konflikten nog ligger på ett annat plan. Det är i själva verket en konflikt mellan de som äger och de som hyr sin bostad som vi kan märka. Att gömma sig bakom ekonomiskt svaga grupper som aldrig skulle kunna ha råd med en lägenhet med marknadshyror är inte intelllektuellt hederligt. Var kommer då historien in? Jo det räcker med att gå tillbaka till 70-talet när jag växte upp. Då minskade antalet invånare i stan snabbt. Man rev och sanerade och min grundskoleklass tappade allt fler elever. Alla skulle ut i förorten och och villa med egen tomt ansågs vara den enda rätta miljön för en äkta kärnfamilj. Idag har värderingarna ändrats och det som förr ansågs som en otjänlig uppväxtmiljö lockar numera människor av alla sorter. Vi ser alltså ett värderingsskifte som förstärker systemfelen i Stockholm. Det är således både ohistoriskt och osant att skylla dagens bostadsbrist på hyresgästerna som valde att bo kvar på mammas gata istället för att flytta ut på ett gärde i länets utkant.

Många nyheter i kollektivtrafiken under 2010

Nytt år med SL. Sällan känns kollektivtrafiken mer angelägen än när polarkyla lägger sig över Stockholmstrakten. Finns det något bättre än att krypa ner i  varma sköna tunnelbanan när nordanvinden yr över gatorna. Har ni märkt att man kan lyssna på radio nere i tunnlarna nu? Det beror på att man installerat ett nytt radiosystem i tunnelbanan som räddningstjänsten och polisen ska utnyttja. Mervärde är att även vi resenärer kan få information via radion, den bästa källan till nyheter i realtid enligt min mening.

Vi fortsätter att satsa massor av resurser på trafiken under 2010. Resandet ökar och därmed trängseln. Det måste vi göra något åt, för vi vet att tidspassning och minskad trängsel är det som resenärerna värderar högst. Sammanlagt blir det 325 000 nya avgångar.

Ett axplock ur trafikförsörjningsplanen:

• Ökad turtäthet på pendeltågen, förlängd 15 minuterstrafik
• Första delen av Spårväg City, mellan Norrmalmstorg och T-centralen drar igång
• 55 nya bussar köps in
• vintertidtabellen förlängs, tätare trafik under sommaren
• tvärgåeende blå-bussar få ökad turtäthet
• Alla nya bussar får låggolv
• Mer busstrafik på kvällstid
• Nacka-Värmdö får direktbussar till cityterminalen
• Ekerö får blåbuss till Stenhamra