http://stellafaresstockholmsblogg.blogspot.com/

Om mig

Mitt foto
Mitt motto är: Sverige behöver en storstadspolitik och regeringen behöver en huvudstadsminister. Jag finns i Stockholms Läns Landsting och i SL/Trafiknämnden. Jag kämpar för mer spårtrafik ovan jord och en bekvämare och trivsammare kollektivtrafik. Tryggheten är viktig och behöver uppmärksammas mer. Barn, kvinnor och äldre åker mest kollektivt. Deras inflytande över kollektivtrafiken behöver stärkas.

måndag 31 maj 2010

Lärlingar bra för Stockholms kollektivtrafik

Fp-ledarens utspel om storskalig satsning på fler lärlingsplatser är oerhört välkommen. Många anser att det gamla lärlingssystemet där en ung person fick lära sig ett yrke gradvis genom att gå vid sidan om en äldre kollega hade många fördelar. För Sverige med EU:s högsta siffror för ungdomsarbetslöshet är detta inte en dag för tidigt. Danmark och Tyskland tillämpar sedan länge lärlingssystemet. Även fack och arbetsgivare är positiva. Regeringens utredare LO-ekonomen Irene Wennemo har utrett frågan på ett sätt som bekräftar samstämmigheten.
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/fp-vill-ha-larlingsmiljard-1.1114041

Industristaden Stockholm återuppstår
Depån i Gubbängen (bild Alexandra Birk)


Depån i Lunda

Hur passar då systemet in i storstaden Stockholm? Här dominerar tjänstesektorn och lärlingar brukar man koppla samman med verkstadsindustri och hantverk. Men faktum är att industristaden Stockholm är på väg att göra comeback. Fast nu handlar det om service och underhåll. Samma svetsare, fräsare och plåtslagare som förr tillverkade verktyg och industriprodukter arbetar idag med att laga och reparera fordon och anläggningar för exempelvis kollektivtrafik. På en rundresa i Stockholmsområdet fick jag tillfälle att se vilken enorm expansion som vi är inne i. Det byggs depåer, alltså verkstäder och garage för bussar, tunnelbanetåg och spårvagnar överallt. Marken är inte lätt att uppbringa men i de flesta fall kan man utnyttja redan exploaterad mark. Det är en ny generation verkstäder vi ser ta form. I Lunda driver bussbolaget Nobina en helt miljöcertifierad verksamhet för bussar som imponerade stort. I Gubbängen byggs ett garage för 92 ledbussar som ska drivas med biogas. Man har använt miljövänliga material som limträbalkar, bergvärme och solceller svarar för elproduktionen. I Ulvsunda pågår marksanering efter en äldre anläggning för att bereda plats åt en verkstad som ska serva de nya vagnarna på Tvärbana Norr. Aktiviteten är febril och snart kommer hundratals yrkesmän och yrkeskvinnor ha sin sysselsättning här. Arbetet kommer att bedrivas i skift, vilket vi resenärer kan vara glada åt. Bussar och tåg som går sönder måste fort ut i trafik igen så att inte turtätheten minskar på grund av det som brukar benämnas som "vagnfel, dörrfel eller signalfel". De lärlingar som kan få sin yrkesutbildning här i framtiden, tack vare lärlingsmiljarden kommer att bli mekaniker av olika slag. Dessutom blir de specialister inom elektronik eftersom alla fordon är fulla av det.

tisdag 25 maj 2010

En glad nyhet!

Svenskarna blir allt mer positiva till invandrare, det konstaterar statsvetaren Marie Demker i en stor artikel på DN-debatt på måndagen http://www.dn.se/debatt/svenskarna-blir-alltmer-positiva-till-invandrare-1.1110166 Ett av skälen utvecklade hon senare samma kväll i SVT:s Nyheter. Svenskarna blir allt mer urbana. I storstäderna utvecklas en livsstil som är mer öppen för andra kulturer. Storstaden är en kreativ miljö där pluralism är självklar. De unga som reser mycket och är stora användare av internet går i bräschen för denna trend. En annan förklaring kan också vara att storstadsborna märkt att invandring inte minskar arbetstillfällena, snarare motsatsen. Tjänstesektorn, den som många lever av och drar nytta av i sin vardag har vuxit jämsides med invandringen. Invandringen till storstäderna har alltså utvecklat städerna och gjort dem bättre att leva i. Det här är också en debatt som pågått länge i USA, den stora magneten för invandring i världen. Berkeleyekonomen David Card har visat att delstater med mycket invandring är mer välmående än de som saknar invandring. I en studie på 90-talet visade han att USA:s lägsta medelinkomster fanns i Mississippi, en delstat utan någon nämnvärd invandring. Medan en delstat som New York med många invandrare hade högre löner. Slutsatserna fick ökad tyngd i en klassiske studie av en stor flyktinginvandring till Miami från Kuba som ägde rum 1980. Card kunde visa att effekten av 125 000 nya båtflyktingar var ökade löner för de sämst betalda svarta arbetarna i Miami. Den gamla rädslan för "att de tar våra jobb" har alltså fått allt mindre grogrund. Kanske är det denna effekt som slår igenom på de förändrade svenska attityderna? Läs även DN:s ledare idag. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/framtidsvagrarna-1.1110810

måndag 24 maj 2010

Cyklister blir till kritisk massa

Cykeldemonstration på Union Square

Svd har i två artiklar kartlagt cyklingen i Stockholm. Man slår fast att ambitionsnivån och kunskapen om cyklisternas behov har ökat i samtliga partier. Det avspeglas i partiernas valprogram där alla har olika förbättringar att föreslå. Det här är oerhört glädjande och visar att antalet cyklister har nått vad man brukar kalla "en kritisk massa" som inte kan ignoreras. Vad blir nästa steg? Jag tror att många städer runt om i världen kommer att inse att cyklister, fotgängare och kollektivresenärer är stadens huvudpersoner. Det här är en global trend. Privatbilister hör inte hemma i den täta kvartersstaden. Den tiden är förbi när vi anpassade staden efter bilarna. Nu gäller det motsatta, att anpassa staden efter de oskyddade trafikanterna. Cyklisterna måste få en större del av gatan. Det råder så allvarlig trängsel på cykelbanorna att det går ut över fotgängarna som också behöver mer utrymme. Man måste omdefinera gatans roll och inse att cyklister också är trafikanter med rätt till gaturummet. När jag bodde i New York sommaren 2006 pågick manifestationer, så kallade "critical mass demonstrations" varje månad. Man samlades på Union Square i närheten av Greenwich Village, tutade i horn och ringde i cykelklockor för att visa att man utgjorde en trafikantgrupp att räkna med. I Stockholm behövs inte några demonstrationer av det slaget. Varje dag utgör en formidabel uppvisning av cyklingens ökade betydelse för kommunikationerna i vår stad. Det är redan ett faktum att det finns en politisk kraft i de karavaner av cyklister som intar gatorna dagligen.http://www.svd.se/stockholm/nyheter/partier-tavlar-om-cyklisterna_4758181.svd

fredag 21 maj 2010

Nya Karolinska får inte bli en kvarnsten runt landstingets hals

Finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd utvecklar på Brännpunkt i Svd varför vi i alliansen vill att ett fristående konsortium ska ta ansvar för bygget och driften för det nya sjukhuset. Erfarenheterna i Sverige av stora byggprojekt talar sitt tydliga språk. Hallandsåsen, Citybanan och Norra Länken alla är projekt där skattebetalarna fått fördubblade kostnader mot ursprunglig kalkyl. En viktig uppgift för oss folkvalda är att modernisera samhället och förbättra infrastruktur utan att detta går ut över kommande generationers möjlighet att göra sina egna prioriteringar. Om vi intecknar framtida utrymme för satsningar på grund av skenande kostnader idag, vilken reell frihet har då morgondagens politiker? Läs Catharina Elmsäter-Svärds inlägg här: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/elmsater-svard-forsvarar-nya-karolinska_4747905.svd

På DN-debatt går Ilija Batlijan till generalangrepp mot OPS-lösningen. Han tycks mena att de som skött affären är jubelidioter som låtit sig luras av slemma byggare. Sifferxersisen övertygar inte. I det sekretessbelagda material som alla ordinarie ledamöter fått tillgång till framgår tydligt och klart villkor som är rimliga. Om det är som Batlijan påstår är vi alla grundlurade och han ensam har genomskådat bluffen. Detta känns varken övertygande eller trovärdigt. Mer troligt är att landstingrådet i opposition försöker hitta en en valfråga där han i kraft av sin förmenta forskarbakgrund kan känna sig trygg i debatten och hitta ett överläge. Att bolla med siffror ger ett övertag. Genomskådar man taktiken är kejsaren naken. Jag litar mer på det gedigna arbeta som man presenterat för oss folkvalda än de överdrifter som Batlijan basunerar ut i DN. http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia-1.1108827

torsdag 20 maj 2010

Nya Karolinska sparar pengar åt skattebetalarna

NYA KAROLINSKA I SOLNA
Oppositionen i Stockholms Läns Landsting ledda av det nya hungriga finanslandstingsrådet i opposition Illija Batljan (s) letar efter angreppspunkter. Nu senast är det byggandet av det Nya Karolinska sjukhuset som ifrågasätts. Landstingsfullmäktige debatterade finansieringen under många timmar förra måndagen. Se debatten på Landstingets hemsida http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=1457 Till allas häpnad hade det förra kommunalrådet från Nynäshamn egna hopsnickrade siffror på vad bygget skulle kosta. Från sin södra utpost var han helt klar över att Landstinget själv skulle kunna finansiera och bygga detta nya forskningssjukhus till ett bättre pris än det projektbolag som fått uppdraget. Tillåt mig tvivla! Finns det något vanligare än att byggprojekt ränner iväg och tar längre tid än beräknat? Allt som oftast är det beställarna, i detta fall landstinget som får stå för fördyringarna. OPS är en samarbetsform där en offentlig uppdragsgivare låter en privat utförare ta hela risken med fördyringar och fördröjningar. I gengäld får skattebetalarna ett fast överblickbart pris som man betalar årligen i form av en avgäld. För framtiden betyder det att stockholmarna och deras folkvalda kan förutse kostnaderna för bygget under hela processen. Inga tråkiga överraskningar när ett nytt styre ska presentera sin budget alltså. Tillvaron är full av risker som vi inte kan förutspå men att ett bygge i offentlig regi sällan eller aldrig håller budgeten är ingen nyhet. I Svd idag påstås att Skanska fick uppdraget utan konkurrens från andra byggbolag. Sanningen är den att 48 stora bolag fanns med från början, men alla kastade in handduken efter att granskat de tuffa villkor som landstinget uppställt. Bara Skanska klarade att presentera ett koncept som höll ända fram till avtalet var slutförhandlat. Att Skanska också kunde visa att man klarade att få kontraktet trots finanskrisen borgar för ytterligare stabilitet under byggandet, länk till artikeln här http://www.svd.se/stockholm/nyheter/noll-konkurrens-nar-skanska-fick-bygget_4741851.svd

onsdag 19 maj 2010

Högt spårtempo i Stockholm

 Snart är den här!
Foto: HåkanTrapp (Stockholmskällan)

Det är synd om socialdemokraterna i Stockholm. Det ena spårvägsförslaget efter det andra ser dagens ljus, miljöpartiet hänger på, men sossarna surar och tycker att det mesta är fel. På SLs senaste sammanträde reserverade sig Lars Dahlberg och övriga s-representanter mot förslaget att förlänga Tvärbanan till Slussen via Folkungagatan med argumentet att den skulle inkräkta på buss- och cykeltrafiken. Det är nästan skrattretande att sossarna som har en historia av att motarbeta alla cykelbanor nu försöker låtsas att man är cyklisternas bästa vän. Undrar hur många som går på den helomvändningen. Den enda buss som trafikerar Folkungagatans öster om Renstjernas gata är 53:an och den kommer inte att ha några problem att samsas med en ny spårväg som viker av mot Slussen. Man kritiserar också Spårväg City och menar att hanteringen "riskerar SL:s rykte och spårvägens framtid". Här kan det vara på sin plats att påminna om att socialdemokraterna från första början kritiserat förlängningen av Djurgårdslinjen till Sergels Torg. Att Djurgårdens alla intressenter, Nordiska museet, Skansen och Gröna Lund välkomnar den nya linjen är inget som (s) tagit intryck av. Hur insnöad kan man vara? Stockholmarna lever i allt högre grad av tjänstesektorn, det är väl klart att nöjesmål som Djurgården måste ha bra kommunikationer. Buss 47 sniglar sig fram på Strandvägen och förslår inte alls. Moderna spårvagnar kommer att göra susen! Dessutom är de tillgängliga med direktinsteg från gatan så att rullstolar och barnvagnar bara kan glida ombord. Det blir en standardhöjning som heter duga. En spårvagn rynmmer 240 personer och ersätter tre röda bussar av 47:ans typ.