Frågan om tredelad föräldraförsäkring kommer nog att skapa en lång debatt på landsmötet. När jag var ung och småbarnsmamma ville jag inte att staten skulle blanda sig i hur jag och min man gjorde upp om barnledigheten. Nu när mina barn är stora tänker jag lite annorlunda. Här på gatorna på söder i Stockholm ser man många barnlediga pappor promenera med sina barnvagnar. Ibland får man kryssa fram på trottoaren när de går i bredd och utbyter funderingar om blöjor och barnmat. Häromdagen såg jag ett gäng med bara pappor som satt runt ett kafébord. Mellan var och en satt ett litet barn i barnstol och lät sig matas ur små barnmatsburkar. Jag fick faktiskt en impuls att ta fram min mobil och ta en bild för jag tänkte att det här är väl ändå inte en vanlig syn någon annan stans? Nej enligt försäkringskassan är papporna på söder mest barnlediga i hela landet. Men annars går det rätt så trögt. Kan en tredelad föräldraledighet bidra till att fler pappor tar sitt ansvar för barnen när de är små kommer många fler barn att ha en bättre relation till sina fäder. Att se små barns behov och lära sig att tolka dem är i mina ögon grunden i föräldraskapet. Den lyhördhet som du utvecklar i samspelet med ditt barn följer dig i din relation med barnet hela livet. Papporna runt kafébordet deltar i en revolution i familjelivet som bara sett sin början. Jag lutar nog mot att samhället med varlig hand ska lägga sig i hur föräldraförsäkringen disponeras, det är trots allt skattepengar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar